Innan jag vet ordet av kommer jag att ha forvandlats till en san dar snusktant som man tycker ar patetisk i barer. Du vet, som den dar vannen till din pappa, som ar typ sextio, och som var snygg nar han var ung, och tror att kvinnor i tjugogfemarsaldern uppskattar att han vander sig om efter dem pa stan, medan de i sjalva verket tanker "javla gubbe, ga och do!". Fast tant.
Nu ar jag i Nicaragua, i piel canela-land, och de ar ju gudomliga, de sma liven! Finmejslade drag, langa ogonfransar och kaffebruna ogon, lagom sackiga jeans och lagom slanka, lagom muskulosa armar och breda axlar som sticker fram ur linnen. Och kanelfargad, slat, len (av erfarenhet) o sa len hud. Nar Frun och jag ligger pa stranden sa kommer en piel canela ridande barbacka pa sin hast, hoppar av, gor lite armhavningar och kastar sig i vagorna. En annan borjar blygt prata pa bussen, ler, fragar nyfiket om vi sjalva betalar vara utgifter nar vi reser Centralamerika runt och hur det i sa fall gar runt. En tredje bar en 50-kilos sack med kaffebonor pa ryggen, och svetten glanser sig pa underarmarna nar han gar forbi. Han rakar dessutom ha grona ogon, ser jag, nar hans blick moter min en sekund. Alltsa, jag vill bara ata upp dom! Slicka pa dem. Stoppa dem i fickan och ta fram nar jag vill titta pa nagon fint!
Dessvarre ar jag tva ar aldre an nar jag var har sist. De som ar under tjugo AR inte lovligt byte for mig langre. Och da gar en hel del av sockertopparna bort, tyvarr. Nar Nicas blivit trettiofem blir de feta, lata och far daliga tander. Det ar sa orattvist!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tur att du har en Damp-kille hemma som väntar, så du slipper ragga på dom små liven och göra bort dig som tant ;-) hihi....
Skämt o sido... låter underbart! Njut lite för mig med, som sitter i kalla och mörka Sverige, men som visserligen myser rätt mycket bland tända stearinljus och Lussesång idag :-)
Skicka en kommentar