Oskyddat sex och oskyddat hjärta

Det blev p-ring. En skojig liten grunka som ska utsöndra små doser hormon, och som barnmorskan veterligen inte hört ska påverka lusten. Så jag är besiktigad, provtagen, utrustad med preventivmedel och redo att engagera mig. Eller?

Lite darrig blir man ju när man tänker på det. Det går lite för lätt, liksom. Damppojken är komplett och totalt icke-dampig när det är bara vi. Snudd på underbar, faktiskt. Då tänker jag att dampigheten är till min fördel, eftersom den sett till att han är singel. Jag kan nämligen förstå att inte alla faller för hans charm vid första anblick och att både en och annan tjej skrämts bort.

Han kan vara ganska...intensiv. En trevlig liten diskussion i goda vänners lag som engagerar damppojken förvandlas lätt till ett smärre inbördeskrig. Jag, som tycker att folk alldeles för ofta är alldeles för oengagerade här i livet, gillar ju sådant. Men jag kan förstå att folk ryggar undan för sådan emfas. Det är lite som att stå med en hårtork i ansiktet, när det blåser som mest om damppojken.

Och så är jag lite ovan vid att det är den andra personen i relationen som tar initiativ att prata om grejer som sex, förhållanden och det berömda emotionella bagaget. Men det tar damppojken grepp om som om det vore fråga om att bestämma vad vi ska äta till middag. Resolut och utan att krångla.

"Har du en dildo då?"
"Eh..ja"
"Får jag se?"
"Eh..okej"
(Vrider och vänder:) "Den ser ju skön ut"
"Eh..ja. Det är den"