Tjugo timmar senare och Norrland är eventuellt min räddning. Jag kanske flyttar hit och vandrar i trollskogen och andas luften varje dag under resten av mitt liv.
Men det höll på att gå riktigt illa. I ett infall av hjälpsamhet stängde jag av ugnen igår kväll vid halv elvatiden. Det var förmodligen minnet av när Argentinaren i fyllan somnade på golvet framför ugnen, när den var full av pommes frites och hamburgare, varpå jag vaknade av att lägenheten var rökfylld, som fick mig att omedelbart reagera när jag såg att ugnslampan lyste.
Klockan halv åtta i morse far värdinnans mor huset runt och ropar desperat efter den jefvel som stängt av ugnen. He. He. He. Det var tjälknölen det. Jag vet ju inte vad en tjälknöl är (älgstek), och att den fått sitt namn av att den tillagas från fryst, långsamt, långsamt, över natten och på låg värme. Nu vet jag det. Jävla skåning tänkte väl de. Typiskt Norrland tänkte väl jag. För jag skämdes så jävla mycket.
Efter två och en halv timme i skog och längs grusvägar känns livet så förbannat vackert. Lingon och blåbär. Mina fötter har sviktat i mjuk mossa. Solen har värmt halva mitt ansikte. När jag blundar mot ljuset pulserar det rött på insidan av ögonlocken och mitt hjärta slår hårt, bestämt, regelbundet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag tror att det lätt blir sådär upp och ner i sinnet när man kommer från Sthlms rusiga och stressade innerstad till det norrländska lugnet.
Vidderna och bergen och granarna som både kan ge en känsla av lugn och att man är ett med naturen men som även kan göra att man känner sig väldigt liten och borttappad.
Men jag tycker inte att du behöver flytta till Norrland. (Eller rättare sagt, du har inte min tillåtelse till det). Däremot har ju jag numera en pojke som äger lägenhet i Åre. Dit kan vi åka, gå på fjäll, bada bastu och pimpla vin när vi är trötta på betong, stockholmare och det känns som man går på speed.
Ringde och messade dig igår, men er praktikant upplyste mig om att du var mobillös.
Saknar dig, ska vi ha en frukväll i veckan?
Aa du.
Hade du inte varit bortrest från lgh på S Esplanaden det där nyåret hade du fått tjälknöl hos oss (som tom Sandra åt fast hon var veg!). Så kan det gå.
Känner mig som en snyltare som nu vet massor om ditt liv utan att ge så mkt tillbaka. Du får snoka på fejjan antar jag. Roligt att "höra av dig" hur som helst.
Pussar
dr Lisa
Skicka en kommentar